Semester
Har jag haft i nästan två veckor nu. Den har spenderats med far Bahar, promenerandes, tittandes på djur och fotografering av blommor med macroinställningen på kameran (det sistnämnda stod far bahar för, inte jag). Blev jagad av noshörning och halvt attackerad av en dassie. Djur är fan läskiga.
Bib åkte hem i lördags eftermiddag (med rutten Kapstaden, Dubai, London, Stockholm, Mariehamn, Stockholm, Bergen framför sig de närmsta dagarna. Jetsetter far man har!) och från det tills idag har jag varit helt ensam. Och det har än en gång gått upp för mig hur mycket jag hatar att ofrivilligt vara helt ensam. Det är ta mig fan tråkigt. Jag är inte så jävla roligt sällskap på egen hand har jag märkt.
Jag blev frågad igår om jag längtade hem (över sms, inte IRL eftersom jag var helt ensam som sagt), och jag kom fram till att jag inte längtade hem (var nu hem ska vara *drama queen*), men att jag längtade till OST. God jävla OST. Inte smaklös cheddar. Jag fick nämligen en klump prostinnan av min far som jag självklart har ätit upp redan och nu kan jag omöjligt gå tillbaka till att äta smaklös cheddar. Det här problemet hade jag i USA också. Ost liksom, hallå?
Annars kan jag tillägga att inte bara jag, utan också min kära far är intressarade av att gå på Eddie Izzard. Om inte biljetterna tar slut snart så kan jag nästan lova att vi kommer med.
Avslutar nu mitt meningslösa brev här till dig min kära.
PUSS
GOG
Bib åkte hem i lördags eftermiddag (med rutten Kapstaden, Dubai, London, Stockholm, Mariehamn, Stockholm, Bergen framför sig de närmsta dagarna. Jetsetter far man har!) och från det tills idag har jag varit helt ensam. Och det har än en gång gått upp för mig hur mycket jag hatar att ofrivilligt vara helt ensam. Det är ta mig fan tråkigt. Jag är inte så jävla roligt sällskap på egen hand har jag märkt.
Jag blev frågad igår om jag längtade hem (över sms, inte IRL eftersom jag var helt ensam som sagt), och jag kom fram till att jag inte längtade hem (var nu hem ska vara *drama queen*), men att jag längtade till OST. God jävla OST. Inte smaklös cheddar. Jag fick nämligen en klump prostinnan av min far som jag självklart har ätit upp redan och nu kan jag omöjligt gå tillbaka till att äta smaklös cheddar. Det här problemet hade jag i USA också. Ost liksom, hallå?
Annars kan jag tillägga att inte bara jag, utan också min kära far är intressarade av att gå på Eddie Izzard. Om inte biljetterna tar slut snart så kan jag nästan lova att vi kommer med.
Avslutar nu mitt meningslösa brev här till dig min kära.
PUSS
GOG
Kommentarer
Trackback
