Oj
Vad fort det gick, att folk hann läsa och kommentera det förra.
Men alltså det kanske inte är sådär eländigt ändå. Jag har hittat på en massa roliga ålandsaktiviteter.
Och resan med Eckerölinjen var inte heller så hemsk som jag fasade. Även om jag är en Ålfen-briiud kan jag erkänna att det var heelt okej, och att deras kafeteriamackor t o m är godare än Ålandsfärjans.
Men alltså det kanske inte är sådär eländigt ändå. Jag har hittat på en massa roliga ålandsaktiviteter.
Och resan med Eckerölinjen var inte heller så hemsk som jag fasade. Även om jag är en Ålfen-briiud kan jag erkänna att det var heelt okej, och att deras kafeteriamackor t o m är godare än Ålandsfärjans.
Det här var kanske inte min bästa idé.
15 minuter tog det. Sen började jag känna mig ganska klar med Åland.
Att åka eller inte åka. Det är frågan.
Har tvekat hela veckan om hurvida jag ska åka till Åland eller ej. I ena stunden har jag varit beredd att ta första bästa färja, för att i nästa tänka never in my foot att jag sätter mig på Eckerölinjen frivilligt.
Dessutom har jag haft en rätt så bra vecka hittills. Igår satte jag ihop en o så svängig playlist och byggde IKEA-möbler för glatta livet, och idag var jag till Stockholms stadsmuseum med Erik (som en första del i höstens stora satsning: "Kulturell - javisst!"). Det var jätteroligt. Vi såg Svenska Dagbladets utställning om 1957, där man kunde läsa den fantastiska nyheten "CANCER BOTAR CANCER", och sen spelade vi ett monopol som var så stort att bara tärningen tog upp hela famnen. Erik hade dock turen på sin sida och vann redan efter två slag.
Men sen är det ju så. Att inte nog med att Lyret och Narnia-kylskåpet och badkaret lockar hemma på Åland, så är Uppsala-Christine och Aberdeen-Anna och Linköping-Johanna på väg hem också. Och min mamma fyller år snart. Och min morbror hade tydligen en marängtårta som de ojade sig över att behövs ätas upp. Och så skulle jag inte behöva oroa mig för att använda upp mina sista stackars slantar på lyxiga barer och biobesök.
Men fan alltså. Eckerölinjen.
Dessutom har jag haft en rätt så bra vecka hittills. Igår satte jag ihop en o så svängig playlist och byggde IKEA-möbler för glatta livet, och idag var jag till Stockholms stadsmuseum med Erik (som en första del i höstens stora satsning: "Kulturell - javisst!"). Det var jätteroligt. Vi såg Svenska Dagbladets utställning om 1957, där man kunde läsa den fantastiska nyheten "CANCER BOTAR CANCER", och sen spelade vi ett monopol som var så stort att bara tärningen tog upp hela famnen. Erik hade dock turen på sin sida och vann redan efter två slag.
Men sen är det ju så. Att inte nog med att Lyret och Narnia-kylskåpet och badkaret lockar hemma på Åland, så är Uppsala-Christine och Aberdeen-Anna och Linköping-Johanna på väg hem också. Och min mamma fyller år snart. Och min morbror hade tydligen en marängtårta som de ojade sig över att behövs ätas upp. Och så skulle jag inte behöva oroa mig för att använda upp mina sista stackars slantar på lyxiga barer och biobesök.
Men fan alltså. Eckerölinjen.
interlude
Irre började sin blogg med att konstatera nu-börjar-jag-blogga-och-berättar-det-i-min-blogg-inlägg är lite överflödiga. Sant.
Så istället börjar jag med att ge cred till veckans bästa:
Maya som i frustrationen över att inte ha fått praktikplats på Vagabond, på skoj ringde upp Alex Schulman. Och Alex Schulman svarade och förbarmade sig över henne, fixade ett möte med sin chef. Det blev ingen praktik tillslut, men o så snällt!
Och det andra o så snälla var killen framför mig i ICA-kön som betalade mina matvaror. Han skulle bara köpa en Cola, men kassören började slå in mina varor också. "Det är lugnt, jag tar dem". Tacktack tack!
Så istället börjar jag med att ge cred till veckans bästa:
Maya som i frustrationen över att inte ha fått praktikplats på Vagabond, på skoj ringde upp Alex Schulman. Och Alex Schulman svarade och förbarmade sig över henne, fixade ett möte med sin chef. Det blev ingen praktik tillslut, men o så snällt!
Och det andra o så snälla var killen framför mig i ICA-kön som betalade mina matvaror. Han skulle bara köpa en Cola, men kassören började slå in mina varor också. "Det är lugnt, jag tar dem". Tacktack tack!
